Visdomständer som ger problem – när ska tanden tas bort?
Patientinformation |  Publicerad: 2015-08-05  
Kirsi Tarnanen, Irja Ventä, Marja Pöllänen och Odontologiska Samfundet
PDF Skriv ut

Visdomständer som ger problem – när ska tanden tas bort?

Patientinformation
5.8.2015
Kirsi Tarnanen, Irja Ventä, Marja Pöllänen och Odontologiska Samfundet

God medicinsk praxis -rekommendation på finska «Viisaudenhammas»1

Visdomständerna börjar bryta fram vanligtvis vid 19–20 års ålder och frambrottet fortskrider inte just mera efter 26 års ålder. Hos endast 2 procent av finländarna saknas alla 4 visdomständer medfött. 67 procent av finländarna har fått åtminstone en visdomstand utdragen före 32 års ålder. Endast 5 procent av 65 år fyllda personer har någon av visdomständerna kvar i munnen.

God medicinsk praxis-direktivet har som målsättning att minska problem relaterade till visdomständerna – såväl före utdragningen som under och efter.

Visdomständerna ger problem speciellt åt unga vuxna

Det största problemet med visdomstanden är dess bristfälliga frambrott; visdomstanden skiljer sig helt från munnens övriga 28 tänder, som kommer ordentligt fram och har en klar bettfunktion. Ofta syns visdomstanden endast delvis ovanför slemhinnan eller är helt täckt av tandköttet. När tanden är endast delvis synlig blir det en djup ficka mellan tand och tandkött, och det är inte möjligt att få det helt rent i den djupa fickan. Detta leder till det vanligaste visdomstandsproblemet: inflammation i det omgivande tandköttet. Tandläkarna kallar tillståndet för pericoronit. Tillståndet drabbar speciellt personer i 20–25 års ålder och gäller oftast underkäkens visdomständer.

En pericoronit läker fullständigt bara genom att tanden tas bort. Man kan dämpa inflammationen genom förbättrad munhygien, tandborstning två gånger om dagen och så att också visdomstanden rengörs, även om området är ömt och blöder lätt på grund av inflammationen. Man kan själv lite lugna situationen med ett munsköljmedel innehållande klorhexidin, som man kan köpa på apotek. Inflammationen kan också tillfälligt dämpas med en antibiotikakur, som tandläkaren kan ordinera ifall en ledig mottagningstid för utdragningen inte finns att tillgå. Antibiotikakuren eliminerar dock inte problemet för gott, utan besväret kan återkomma ifall tanden inte tas bort.

Förutom att det lätt blir inflammation runt visdomstanden, blir det också lätt hål i tanden snart efter att den kommit fram. Om kindtänderna bredvid redan har hål, är det större risk för att också visdomstanden får hål. När visdomstanden tas bort, minskar de kariesframkallande bakteriernas antal och även antalet sådana bakterier som ger tandköttsinflammation.

Vid hurudana symptom tas visdomstanden bort?

Värk, svullnad, illa smak eller lukt i munnen, feber, problem med att öppna munnen eller att underkäken domnar är de vanligaste symptomen som leder till utdragning av visdomstand. Andra symptom som tandläkaren kanske upptäcker är varbildning, inflammation eller hål i tanden. Utdragningen kan också göras av ortodontiska skäl, eller för att man planerar ett implantat på granntandens område, före kommande strålbehandling på käkarnas område eller vid sanering av eventuella infektionshärdar som del av vården av en allmänsjukdom.

Tandläkaren kan också föreslå att en symptomfri visdomstand tas bort i förebyggande syfte, om man klart kan förutse kommande problem med tanden. Då talar man om preventiv utdragning. Det är allmänt känt att delvis frambrutna visdomständer lätt infekteras, så därför kan det vara bra att i god tid ta bort en sådan tand.

När behöver visdomstanden inte tas bort?

Det finns situationer då visdomständerna inte behöver tas bort. Tanden kan lämnas kvar om det finns plats i munnen för den att komma fram så att den är helt synlig, som de andra tänderna. Dessutom skall tanden ha en funktion i bettet. En sådan visdomstand är jämförbar med de 28 övriga tänderna och sköts enligt samma principer. Om det blir hål i visdomstanden kan tandläkaren då också laga hålet i tanden.

En icke frambruten visdomstand behöver inte tas bort, om en röntgenbild på den visar att tanden är helt inne i käkbenet, tanden inte har något fel och patienten är helt symptomfri.

Ofta sägs det att visdomständernas frambrott leder till trångställning av underkäkens framtänder, men man har inte kunnat bevisa att händelserna är sammankopplade; endast tidpunkten för händelserna är den samma. Därför finns det inte fog för att dra ut visdomständerna för att förhindra trångställning av underkäkens framtänder.

När är bästa tidpunkten för utdragning?

Praktiskt taget alla har visdomständer, tänderna ger mycket besvär och utdragningar görs ofta. Mest problem är det med de visdomständer som inte har ett tillräckligt utrymme för att komma ordentligt fram. Detta gäller speciellt underkäkens visdomständer. Därför är det viktigt att tandläkaren bedömer visdomständernas situation, med hjälp av röntgenbilder, i ett tillräckligt tidigt skede d.v.s. före 20–25 års ålder och tar bort sådana tänder som ser ut att kunna ge problem.

Utdragningen och patientens återhämtning medför egna problem, som ökar ju äldre patienten är. Man kan t.ex. undvika en eventuell nervskada sammankopplad med utdragningen av underkäkens visdomstand genom att ta bort tanden tillräckligt tidigt, innan roten är fullt utvecklad, d.v.s. vid ungefär 20 års ålder.

Tandläkarundersökning före utdragning

Förutom tandläkarundersökning måste det också finnas en färsk och högklassig röntgenbild till hands före utdragningen. Ortopantomogram är en bra basbild, där alla tänder syns. Tandläkaren kan också behöva tilläggsbilder t.ex. av visdomstandens och nervkanalens inbördes läge, så att det är tryggt att göra utdragningen. Den vanligaste tilläggsundersökningen är CBCT datortomografi (3D-röntgen).

Vem drar ut visdomständer?

Uppskattad svårighetsgrad bestämmer var utdragningen görs. Grundskolade tandläkare gör de flesta visdomstandsutdragningarna i Finland, och de görs i primärtandvården. Mera krävande utdragningar görs av specialisttandläkare i mun- och käkkirurgi. Ibland är det skäl att remittera patienten för vård på sjukhus.

Behövs antibiotika i samband med utdragningen?

Användning av antibiotika minskar lokala inflammationer postoperativt. Om den tand som skall tas ut är klart förknippad med inflammation eller om ingreppet är krävande, bör man alltid överväga en antibiotikabehandling. Medicineringen skall påbörjas 30–90 minuter före utdragningen och kuren bör fortsätta 2–7 dagar efter ingreppet.

Återhämtning efter utdragningen

Patienten kan klart förbättra sin återhämtning genom egenvård. Tre timmar efter ingreppet skall man inte äta eller dricka. Det är mycket viktigt att på alla sätt akta såret. Ingreppsdagen skall man ha kalla omslag mot kindens hud i perioder på en halv timme, och maten skall helst tuggas på andra sidan munnen i två veckors tid. Tobaksrökning är bra att undvika åtminstone 3 dagar efter operationen. Följ de eftervårdsanvisningar som du fick efter ingreppet!

Smärtan är oftast som värst 6–8 timmar efter utdragningen och försvinner på några dagar. Efterblödningen stillas vanligen samma dag, men såret kan blöda lite och ge blodsmak i munnen under flera dagar. Svullnaden utvecklas långsamt, är som störst efter 1–2 dygn och försvinner på en vecka.

Smärtstillande mediciner behövs vanligen efter utdragning av visdomständer. Vanliga smärtmediciner, såsom ibuprofen, diklofenak och parasetamol lindrar smärtan bra.

Problem efter operationen?

Var tionde patient får någon typ av problem postoperativt. Oftast gäller det en smärtande alveol, d.v.s. smärta i det hålrum i benet där tandroten suttit. Alveoliten börjar med intensiv smärta vanligen tredje dagen efter utdragningen. Om man får sådana symptom, eller om man får hög feber, blödningen inte stillas trots att man följt de givna eftervårdsdirektiven, eller om medicinerna ger biverkningar, är det skäl att kontakta mottagningen där man blivit omskött eller att söka sig till akutmottagning.

I vissa sällsynta fall kan det uppstå en nervskada i samband med utdragningen av underkäkens visdomständer. Nervskadan gör sig märkbar genom att underläppen eller tungkanten känns bedövad ännu när bedövningen gått över. Känselnedsättningen är alltsom oftast övergående och känslan återvänder inom några veckor.

Patientversionens text har uppdaterats på basen av Finska Läkarsällskapet Duodecims God medicinsk praxis-rekommendation av den för patientversionerna ansvariga redaktören Kirsi Tarnanen, arbetsgruppens ordförande, specialisttandläkare i oral kirurgi Irja Ventä, God medicinsk praxis-redaktören, specialisttandläkare i parodontologi Marja Pöllänen samt God medicinsk praxis-arbetsgruppen.

Översättningen till svenska är gjord av Odontologiska Samfundet.

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis -rekommendationerna är sammandrag gjorda av framstående experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik och behandling som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

God medicinsk praxis-rekommendationerna är oberoende nationella behandlingsrekommendationer som baserar sig på evidensbaserade forskningsresultat. Läs mer
GOD MEDICINSK PRAXIS - REKOMMENDATION PÅ FINSKA