KH2014 Suositus KH2014 Suositus

Urininkontinens – ett vanligt besvär hos kvinnor
Patientinformation |  Publicerad: 2012-06-11  
Teija Riikola, Pentti Kiilholma, Piia Vuorela och Finska Läkaresällskapet
Skriv ut

Urininkontinens – ett vanligt besvär hos kvinnor

Patientinformation
11.6.2012
Teija Riikola, Pentti Kiilholma, Piia Vuorela och Finska Läkaresällskapet

God medicinsk praxis -rekommendation på finska «Virtsankarkailu (naiset)»1

Urininkontinens är ett vanligt besvär som betydligt sänker livskvaliteten hos medelålders och åldrande kvinnor. Genom att förstärka bäckenbottenmuskulaturen kan man förebygga och ofta också lindra inkontinensen.

För överviktiga är förstahandsbehandlingen att gå ner i vikt. Trängningsinkontinens behandlas i första hand med läkemedel och ansträngningsinkontinens med operation, om man inte får hjälp av fysioterapi. Ifall man lider av bägge formerna av inkontinens rekommenderas vid behov en kombination av läkemedelsbehandling och operation.

Det finns fyra typer av inkontinens

Om man är inkontinent vid fysisk ansträngning eller anspänning, till exempel hosta eller nysning, är det fråga om ansträngningsinkontinens. Den mängd urin som läcker är då i allmänhet liten.

Det är fråga om trängningsinkontinens då man läcker urin genast under eller efter en plötslig urinträngning. Man läcker då i allmänhet rikligt med urin, blåsan kan då till och med tömma sig helt och hållet.

Då man läcker urin både vid ansträngning och vid urinträngning är det fråga om blandinkontinens.

Överrinningsinkontinens kallas ett läckage där urinen liksom svämmar över blåsan. Oftast är orsaken framfall i bäckenbottnet. Också många långvariga sjukdomar som påverkar blåsans innervering kan göra att urinblåsans muskler inte sammandrar sig tillräckligt kraftigt.

Lindrig inkontinens är vanligt och orsakar inte nödvändigtvis något stort men. Däremot är svår inkontinens många gånger mycket pinsamt och ett hygieniskt problem. Den kan orsaka hudsymtom och infektioner.

Förebyggande

Man förebygger urininkontinens bäst genom viktkontroll, genom att sköta om sin muskelkondition, genom att sluta röka samt genom att undvika förstoppning. Hos över 65-åringar förebygger fysisk aktivitet urininkontinens.

Det lönar sig för kvinnor att under hela livet – speciellt under graviditet och efter förlossning – regelbundet förstärka bäckenbottenmuskulaturen. Se också Patientinstruktionen för övning på egen hand (på finska) «Potilasohje omatoimiseen harjoitteluun»1.

Riskfaktorer

Övervikt är en betydande orsak till urininkontinens och risken stiger när vikten ökar. Också graviditet och förlossning, diabetes och levnadsvanor, såsom att röka mycket eller dricka rikligt med vätska, ökar risken.

Urininkontinens blir vanligare med åldern, men man ska ändå inte anse det som ett normalfenomen som hör till åldrandet. Urininkontinens kan hos äldre ha samband med läkemedelsbehandlig eller med många långtidssjukdomar, såsom Parkinsons sjukdom eller MS.

Se också tabellen Läkemedel som möjligen orsakar eller förvärrar urininkontinens i den egentliga God medicinsk praxis-rekommendationen (på finska) «http://www.kaypahoito.fi/web/kh/suositukset/naytaartikkeli/tunnus/hoi50050#T4»1.

Utredning

Man utreder urininkontinensens typ och orsaker i primärvården med hjälp av blanketter som poängsätter symtomen och granden av besvär. Vid behov använder man urineringsdagbok, host- eller blöjtest.

I samband med en gynekologisk undersökning kan man vid behov mäta mängden urin som blir kvar i blåsan efter urinering med engångskatetrisering eller ultraljudsundersökning.

Behandling

Behandling utan läkemedel: muskelträning och bantning

Regelbunden träning av bäckenbottenmuskulaturen hjälper vid alla former av urininkontinens. En skötare inom primärvården eller en fysioterapeut som är insatt i området kan kontrollera att patienten hittar musklerna och kan handleda muskelträningen. Man kan ha nytta av fysioterapeutisk handledning med biofeedback om man inte annars lyckas hitta och träna musklerna.

Urininkontinens hos överviktiga kvinnor lindras om de bantar. Äldre människor som upprätthåller sin rörelse- och funktionsförmåga får bättre kontroll över sin blåsa. Man kan behandla trängningsinkontinens också genom att träna urinblåsan (på finska) «Potilasohje: Virtsarakon kouluttaminen pakkoinkontinenssin hoidossa»4.

Personer i anstaltsvård kan ha nytta av ett program som uppmanar till urinering och av schemalagda wc-besök.

Hjälpmedel

Funktionshindrade med urininkontinens kan ha hjälp av förändringar i inredningen hemma och på anstalten samt av hjälpmedel och klädsel som lätt kan avlägsnas så man når wc-sitsen lättare. För funktionshindrade med urininkontinens kan wc-besöken underlättas med hjälp av förändringar i inredningen hemma eller på anstalten samt av hjälpmedel och av klädsel som lätt kan avlägsnas. Genom att välja rätt hjälpmedel kan man förbättra livskvaliteten och minska på kostnaderna för hjälpmedlen.

För att erhålla hjälpmedel kan man få en remiss, men praktiken varierar kommunerna emellan. Hjälpmedel vid urininkontinens är bland annat absorberande blöjor, droppskydd och sängskydd samt katetrar. Skydd i lämplig storlek och byte tillräckligt ofta kan förebygga hudproblem. Om rörelseförmågan är mycket begränsad kan man i stället för blöjor använda stickbäcken eller urinflaska för kvinnor.

Läkemedelbehandling

Eventuell läkemedelsbehandling planeras alltid individuellt. Symtom på trängningsinkontinens kan lindras med så kallade antikolinergiska läkemedel, som också kallas antimuskarinläkemedel. Biverkningarna kan dock vara besvärliga för äldre personer med minnesstörningar och många sjukdomar. Läkemedel hjälper inte nämnvärt mot ansträngningsinkontinens.

Hos kvinnor som har passerat klimakteriet kan lokal behandlig med östrogen lindra trängningsinkontinensen. I specialfall kan man överväga att injicera botulin A i urinblåsans vägg.

Kirurgisk behandling

Om andra behandlingar inte har hjälpt kan man behandla ansträngnings- och blandinkontinens med en så kallad bandoperation. Behandlingsresultatet är på kort sikt lika bra med alla bandoperationer, men på längre sikt är resultatet av minibandoperationer klart sämre. Trängningsinkontinens kan i extremfall behandlas med elektrisk behandling av blåsans innervering (neuromodulation) eller genom en operation som förstorar blåsan.

Förekomst

Ungefär en femtedel av finländska kvinnor i åldern 25–60 år lider av inkontinens och förekomsten ökar med åldern.

Den medicinska redaktören Teija Riikola har uppdaterat patientversionens text utgående från Lääkäriseura Duodecims God medicinsk praxis-rekommendationer. Texten har granskats av ordföranden för sakkunniggruppen docent, överläkare Pentti Kiilholma, ÅUCS och redaktören för God medicinsk praxis, specialistläkare Piia Vuorela, Biomedicum Helsingfors.

Översättningen till svenska är bekostad och granskad av Finska Läkaresällskapet.

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis -rekommendationerna är sammandrag gjorda av framstående experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik och behandling som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

God medicinsk praxis-rekommendationerna är oberoende nationella behandlingsrekommendationer som baserar sig på evidensbaserade forskningsresultat. Läs mer
GOD MEDICINSK PRAXIS - REKOMMENDATION PÅ FINSKA