KH2014 Suositus KH2014 Suositus

Ryggmärgsskada
Patientinformation |  Publicerad: 2013-11-29  
Teija Riikola, Eija Ahoniemi, Antti Malmivaara och Finska Läkaresällskapet
Skriv ut

Ryggmärgsskada

Patientinformation
29.11.2013
Teija Riikola, Eija Ahoniemi, Antti Malmivaara och Finska Läkaresällskapet

God medicinsk praxis -rekommendation på finska «Selkäydinvamma»1

Om det finns risk för ryggmärgsskada får endast professionell förstahjälpspersonal flytta den skadade personen. Efter sjukhusvården inleds rehabilitering av ryggmärgsskadan, där man strävar efter en så självständig funktions- och rörelseförmåga som möjligt. Med hjälp av rådgivning, stöd, lämpliga hjälpmedel och en hinderfri omgivning kan den skadade personen fortsätta med sina studier, återgå till arbetslivet, motionera, bilda familj och få barn.

Vad är en ryggmärgsskada?

En ryggmärgsskada genom olycksfall uppkommer när en mekanisk kraft orsakar en kotfraktur, en förskjutning av en kota eller ett diskbråck. Blödningen och svullnaden ger ytterligare skador på nervvävnaden, vilket kan leda till att nervceller dör. Också tumörer, inflammationer, störningar i blodcirkulationen och förträngningar i ryggmärgskanalen kan skada ryggmärgen.

En ryggmärgsskada ger oftast bestående försvagning eller förlust av muskelkraft eller känsel. Skada på halsryggraden orsakar förlamning av både armar och ben (tetraplegi), och skador på bröst- eller ländryggraden orsakar förlamning av benen (paraplegi).

Dessa förändringar leder till förlust av funktions- och rörelseförmåga, och vid höga ryggmärgsskador också störningar på det autonoma nervsystemet. En ryggmärgsskada förändrar kroppens, urinblåsans och tarmens funktioner och också sexlivet påverkas.

Akutvård och transport

Den som kommer till en olycksplats är skyldig att hjälpa och att ringa till alarmcentralen (112) Om man måste flytta den skadade i säkerhet ska det göras så att man stöder ryggraden; man ska inte släpa eller lyfta den skadade under armarna. Den skadade lyfts och flyttas med hjälp av lämpliga stödanordningar så att ryggraden hålls fixerad.

Enligt en förordning från 1.5.2011 ska förstahjälpspersonalen så snabbt som möjligt transportera den skadade direkt till centret för ryggmärgsskada vid Helsingforsregionens, Tammerfors eller Uleåborgs universitetssjukhus, om inte till exempel multipla skador gör det nödvändigt att använda ett närmare beläget akutsjukhus.

Diagnostik

En ryggmärgsskada diagnostiseras med bildundersökningar och skadans art och omfattning bestäms enligt klassificeringen AIS. A innebär en ryggmärgsskada med fullständigt bortfall av känsel och muskelkraft, medan B innebär en ryggmärgsskada med partiellt bortfall av känseln och totalt bortfall av muskelkraften. C och D innebär skada med partiellt bortfall av både känsel och muskelkraft.

AIS-klassen bestäms när patienten kommer till sjukhuset, efter en operation och senare vid uppföljning. Klassificeringen görs också alltid om det sker förändringar i olika kroppsfunktioner, och speciellt om känseln eller muskelkraften försvagas.

Behandling under akutskedet

Akutvård på sjukhus innebär upprätthållande av livsfunktionerna och en kontinuerlig uppföljning av hjärtverksamheten och nervsystemets funktion. Ändamålet är att förhindra att den neurologiska skadan förvärras och att förebygga infektioner, blodpropp i lungorna, rytmstörningar i hjärtat och hudskador.

Neurogen chock är en typisk följd av ryggmärgsskada i halsryggen och övre delen av bröstryggen. Rytmstörningar i hjärtat och sänkt blodtryck är symtom på neurogen chock. Symtomen behandlas främst med läkemedel, men ibland måste man också använda en pacemaker för hjärtat.

En ryggmärgsskada kan också förlama funktionerna i kroppen nedan om skadenivån. Detta skede kallas spinalchock. Det är en övergående fysiologisk reflex som varar från några dygn upp till fyra till åtta veckor.

Man börjar genast förebygga liggsår. Trycket på utsatta delar av benbyggnaden avlastas regelbundet. Man säkerställer att luftvägarna hålls öppna med olika anordningar; för att undvika lungkomplikationer behöver patienten en näsmagsond. Man ser också till att matsmältningskanalen fungerar och man beaktar patientens psykiska tillstånd.

Profylaktisk medicinering mot blodproppar i venerna påbörjas så fort som möjligt efter skadan. Dessutom används stödstrumpor och ofta sätter man också in en artärvenpump.

Behandling av ryggradsfrakturer

Genom att operera en ryggmärgsskada stabiliseras ryggraden och ryggmärgskanalens form och utsträckning återställs. Åtgärden underlättar vårdarbetet och minskar smärtan samt gör att man snabbare kommer i gång med rehabiliteringen. Dessutom minskas eller förhindras felställningar i ryggraden och åtgärden förbättrar på det sättet livskvaliteten.

Psykisk kris

Strax efter skadan är det normalt att sinnesstämningen sjunker. I början kan det förekomma allvarlig depression, men symtomen lindras ofta inom några veckor efter skadans uppkomst. Depressionen behandlas med läkemedel; dessutom är grupparbete med den skadade personen och hans/hennes anhöriga viktigt. Det kan också behövas regelbundna besök hos en psykiater, psykolog, psykiatrisk sjukskötare eller stödperson.

Stödpersonen erbjuder ryggmärgspatienten och de anhöriga en möjlighet att tala med någon som har råkat ut för samma skada i olika skeden av livet. Man får uppgifter om stödpersoner på den egna orten av Selkäydinvammaiset Akson ry (www.aksonry.fi «http://www.aksonry.fi»1) och av Invalidförbundet (www.invalidiliitto.fi «http://www.invalidiliitto.fi»2).

Omedelbar rehabilitering efter akutskedet

Med rehabiliteringen strävar man efter en så självständig funktions- och rörelseförmåga som möjligt. Målen ställs upp och lägesbedömningen görs av en multiprofessionell arbetsgrupp tillsammans med patienten. En läkare som är insatt i och har erfarenhet av ryggmärgsskademedicin har huvudansvaret för rehabiliteringen. Stödpersonen är en viktig medlem i arbetsgruppen under den omedelbara rehabiliteringen och uppföljningen.

Rörlighet

Rörelseövningar inleds så fort allmäntillståndet tillåter det. Gångövningarna kan påbörjas i bassäng med hjälp av sele, med simulator eller på gångmatta. Man kan också kombinera övningarna med elektrisk stimulation för att öka muskelstyrkan i benen.

För patienter med partiell ryggmärgsskada kan funktionell elektrisk stimulation tillsammans med delvis viktavlastad gång på gångmatta göra att patientens gång utvecklas snabbare.

Övning i att handskas med elektriska och manuella rullstolar inne och ute gör det lättare att röra sig självständigt.

Hjälpmedel och förändringar i bostaden

Hjälpmedel har stor betydelse för rehabiliteringen, självständigheten och livskvaliteten och för att förebygga komplikationer. Hjälpmedlen ska motsvara behovet enligt den aktuella funktionsförmågan. Till exempel en motoriserad säng och specialmadrass behövs om den skadade inte kan ändra ställning självständigt.

En rullstol ska väljas med omsorg så man uppnår bästa möjliga rörelse- och funktionsförmåga. Också vid andra hjälpmedelslösningar bör man beakta att funktionsförmågan förändras och se till.

Livslång uppföljning och behandling

Den kommunala hälso- och sjukvården har ansvar för behandling och rehabilitering av ryggmärgsskadade. Dessutom kan FPA (www.fpa.fi «http://www.fpa.fi»3) och när det gäller olycksfall också försäkringsbolag vara ansvariga för rehabiliteringen.

FPA ordnar medicinsk rehabilitering för svårt handikappade, om den inte hör till den egentliga sjukvården och är nödvändig för att upprätthålla eller förbättra patientens funktions- och arbetsförmåga. FPA:s rehabilitering är i allmänhet avgiftsfri.

En förutsättning för rehabilitering av svårt handikappade är att patienten enligt lagen om handikappstöd får förhöjt eller maximalt handikappstöd, eller att en pensionerad klient får förhöjt eller maximalt vårdstöd. FPA och försäkringsbolagen ordnar medicinsk rehabilitering i form av terapi inom öppenvården och som komplement individuella rehabiliteringsperioder.

Om villkoren för svårt handikapp inte uppfylls, kan FPA bekosta prövningsbaserad rehabilitering i form av rehabiliterings- och habiliteringskurser och individuella rehabiliteringsperioder.

Yrkesinriktad rehabilitering

Behovet av yrkesinriktad rehabilitering fastställs så snart som möjligt efter skadan. Om det inte är möjligt för patienten att återgå till sitt arbete ska han/hon få de lagstadgade förmåner som han/hon har rätt till (FPA:s sjukdagpeng och pension, arbetspension och olycksfallspension).

Tjänster för handikappade

Lagen om tjänster och stödåtgärder vid handikapp från år 1988 fastslår och stöder den ryggmärgsskadades rätt att på grund av sitt handikapp få tjänster av sin hemkommun som behövs speciellt för att klara sig i vardagen och röra sig.

Livskvalitet

Trots de begränsningar som en ryggmärgsskada medför klarar många handikappade sig bra efter det första skedet och lever ett självständigt liv. Sena symtom och komplikationer som hör till en ryggmärgsskada, som funktionsstörningar i blåsan och tarmen, hudskador, stela muskler och förändrad sexualitet, påverkar livskvaliteten. Man bör satsa på att sköta dessa störningar optimalt, så att de påverkar livskvaliteten så litet som möjligt.

Förekomst

I de utvecklade länderna orsakas ryggmärgsskador oftast av trafik- och fallolyckor. Man har beräknat att det i Finland finns 3 000 personer som har blivit ryggmärgsskadade vid olycksfall, och olycksfall orsakar minst 100 nya ryggmärgsskador varje år.

Män mellan 16 och 30 år är en riskgrupp; de får en ryggmärgsskada oftast i samband med trafikolyckor. Äldre personer skadas ofta vid olika slags fallolyckor.

Patentversionen är sammanställd utifrån Finska Läkarföreningen Duodecims uppdaterade God medicinsk praxis-rekommendation av medicinska specialredaktören Teija Riikola och den har granskats av överläkaren vid ryggmärgsskadeavdelningen Eija Ahoniemi från Invalidförbundets Kottby rehabiliteringscenter samt God medicinsk praxis-redaktören, överläkare Antti Malmivaara från enheten för hälso- och socialekonomi CHESS vid Institutet för hälsa och välfärd.

Översättningen till svenska är bekostad av Finska Läkaresällskapet.

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis -rekommendationerna är sammandrag gjorda av framstående experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik och behandling som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

God medicinsk praxis-rekommendationerna är oberoende nationella behandlingsrekommendationer som baserar sig på evidensbaserade forskningsresultat. Läs mer
GOD MEDICINSK PRAXIS - REKOMMENDATION PÅ FINSKA