Celiaki
Patientinformation |  Publicerad: 2011-09-30  
Kirsi Tarnanen, Pekka Collin, Alpo Vuorio, Carina Loman och Finska Läkaresällskapet
PDF Skriv ut

Celiaki

Patientinformation
30.9.2011
Kirsi Tarnanen, Pekka Collin, Alpo Vuorio, Carina Loman och Finska Läkaresällskapet

God medicinsk praxis -rekommendation på finska «Keliakia»1

  • Patientinformation i utskrivbar form på svenska (pdf) «»1
  • Patientinformation på finska «Keliakia»2

Celiaki är en tarmsjukdom där proteinet gluten, som finns i vete, korn och råg, skadar tarmens slemhinna så att tarmluddet förstörs helt eller delvis. Det leder till att näringsämnen inte upptas ordentligt i kroppen. Celiaki är en livslång sjukdom, men med en glutenfri diet hålls patienten symptomfri.

Celiaki kan bryta ut i vilken ålder som helst, men vanligen diagnostiseras den i vuxen ålder. Äldre personer tycks lida av celiaki oftare än yngre. I Finland förekommer celiaki hos två procent av befolkningen. En sällsyntare form av celiaki, hudceliaki (dermatitis herpetiformis), förekommer hos cirka var sjätte celiakipatient. Diagnostisering av hudceliaki kräver undersökning hos hudläkare. Celiaki kan inte förebyggas.

Symptom

Typiska symptom vid celiaki är kronisk diarré, avmagring, anemi och olika magsymptom, såsom svullen mage eller luftbesvär, men patienten kan också ha mycket lite symptom eller vara symptomfri. Hos barn kan celiaki förorsaka störningar i tillväxten.

Riskgrupper

Sannolikheten att man insjuknar i celiaki är större bland annat ifall man har celiaki i släkten. De som hör till en riskgrupp och personer som har symptom, även om de är lindriga, bör undersökas så grundligt som möjligt.

Den första undersökningen

Den första undersökningen för att sålla fram celiakipatienter är ett blodprov, där man undersöker förekomsten av vissa antikroppar som förekommer vid celiaki. Det finns även ett snabbtest med vilket man kan påvisa antikropparna på några minuter.

Positivt resultat bekräftas med vävnadsprov

Ett positivt blodprov bekräftas med ett vävnadsprov från tunntarmen.

Om hudceliaki misstänks tas en provbit från frisk hud nära utslaget. Även vid hudceliaki rekommenderas att resultatet bekräftas med ett vävnadsprov från tunntarmen.

Vävnadsproven tas vanligen i samband med gastroskopi. De bör tas innan patienten går över till en glutenfri diet.

Behandling - glutenfri kost hela livet

Celiaki behandlas med en kost fri från vete, råg och korn samt alla livsmedel som innehåller något av dessa sädesslag. I stället kan man använda naturligt glutenfria spannmål, såsom ris, bovete, hirs, majs och havre, som nästan alla celiakipatienter tål. Även glutenfria produkter som innehåller vetestärkelse är tillåtna.

Dietbehandlingen är livslång.

Behandlingen vid hudceliaki omfattar förutom dieten åtminstone i början en receptbelagd medicin, dapson, som skrivs ut av en hudläkare. Medicineringen minskas då den glutenfria dieten börjar verka och senare kan medicinen ofta lämnas bort helt.

Målet med behandlingen är att patienten blir symptomfri, att tunntarmens slemhinna återställs och att sjukdomar som har samband med celiaki förebyggs, såsom benskörhet (osteoporos) och cancer.

Uppföljning

Till uppföljningen hör att ta ett nytt vävnadsprov från tunntarmen cirka ett år efter att sjukdomen diagnostiserats, samt besök hos läkare med 2–3 års mellanrum. Då undersöks åtminstone blodbilden och dieten kontrolleras. Vid hudceliaki behövs ingen ny provbit eftersom man ser att dietbehandlingen varit effektiv ifall utslaget försvinner.

Uppföljningen av vuxna sker vid samma enhet där diagnosen fastställts, tills dietbehandlingen ger resultat. Efter det fortsätter uppföljningen inom primärvården. Vården och uppföljningen av barn med celiaki sker däremot hos specialläkare.

Stöd från FPA

FPA beviljar handikappbidrag åt barn under 16 år som lider av celiaki (Internetlänk «http://www.kela.fi/in/internet/svenska.nsf/NET/010908123233MP»1).

Inget stöd för ökade matkostnader från 1.1.2016 (FPA «http://www.kela.fi/ruokavaliokorvaus»2).

Var får man tilläggsinformation?

Efter att celiakin diagnostiserats skriver läkaren en remiss till en näringsterapeut, som hjälper patienten att komma igång med den nya dieten. Celiakipatienten behöver vanligen handledning av näringsterapeut även senare. Finska Celiakiförbundet (www.keliakialiitto.fi «http://www.keliakialiitto.fi»3) är en organisation som erbjuder rådgivning, anpassningskurser och hjälp i vardagens problem för celiakipatienter. Celiakiförbundets lokalföreningar har mångsidig verksamhet, som är öppen för alla och erbjuder kamratstöd.

Patientversionen är utarbetad utifrån Finska Läkarföreningen Duodecims God medicinsk praxis -rekommendation av redaktör Kirsi Tarnanen, som ansvarar för patientversionerna. Den är granskad av ordförande för expertgruppen som utarbetat rekommendationen, Pekka Collin, som är chef för gastroenterologiska ansvarsområdet vid Tammerfors universitetssjukhus, samt av God medicinsk praxis -redaktör Alpo Vuorio, företagsläkare på läkarcentralen Mehiläinen Airport.

Översättningen till svenska är gjord av hälsovårdare Carina Loman, och bekostad och granskad av Finska Läkaresällskapet.

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis -rekommendationerna är sammandrag gjorda av framstående experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik och behandling som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

God medicinsk praxis-rekommendationerna är oberoende nationella behandlingsrekommendationer som baserar sig på evidensbaserade forskningsresultat. Läs mer
GOD MEDICINSK PRAXIS - REKOMMENDATION PÅ FINSKA